Reflektion från hög höjd...ca 10.000m

Vad är det för jävla smuts som är ute & reser? Patrask! På riktigt? Jag blir rädd på riktigt!!! Den ena dåren efter den andra. Är de på väg bort eller på väg hem? Svaret på den frågan kan vara avgörandet för i vilken riktning jag reser nästa gång. Med vilket bolag. I vilken prisklass på planet. Seriöst!

Precis som förra gången jag reste med swiss så var resan mellan Stockholm och Zürich som en dröm. Läderstolar, gott om plats och glass & ballonger (eller i alla fall en skaldjurspaj och det glas vin..men nu ska vi inte tjata om den). No probs. Mest affärsmän, eller möjligen affärsmäns-lookalikes. Transittiden i Zürich kantades av någon underlig anledning av asiater?! Detta resande folk... Jag blir lika förvånad varje gång. Sen kommer jag ombord på det här planet, ja det jag sitter på/i nu, och även om jag överdriver när jag säger att känslan jag får inte är angenäm. Känslan av att det skulle vara mer komfortabelt att resa tåg i tredje klass i Nepal tillsammans med nepaleser och deras husdjur. Även de oinbjudna. Just sayin'. Ingen aning vad killen i rosa pikétröja som sitter i sätet bredvid mig har för husdjur, säger bara att jag inte vill bli deras nya land. Fristad. Nääää, jaaaaa, jag överdriver. Men det är bara det att i stolsraderna närmast mig, utom killen i rosa piké som sitter bredvid, har jag en curlingpappa som verkar tagit på sig ansvaret att curla (milt uttryckt) tre barn...OCH frugan!!! Kidsen är hur lugna som helst & läser & kollar film medan pappan beter sig som en cockerspanielvalp och han har en hel trollerilåda med prylar att söka uppmärksamhet med! Det är blinders, nackkuddar, godis och Gud vet allt. Sen när ungarna somnat så går han & fiffar & puffar...låt dem vara för fan! De är ju tysta och fina. Mitt inre jag ställer mig upp i gången och skriker honom rakt i ansiktet sådär som Baloo gör på Mowgli i Djungelboken så att hans kalufs nästan flyger av. (Här måste jag ta en mental paus för att inte armbåga grannen som stryker sina håriga överarmar mot mina...inte med flit...han håller på med sin padda...just sayin') *kräks lite i munnen*

Framför sitter en dam med ett BMI runt 40... Ungefär...(sluta rör mig med din kroppsbehåring du satans son av rosa piké) Damen pustar & stånkar...extraknäck som cykelpump-varsågod! Dessutom tippade hon hela sin kroppshydda i knäet på mig...jaaaaa, med stolen emellan men ändå, just sayin'. Sen har vi de fem latinotanterna som troligen var riktiga chicas...för 25 år sen. Spacklade, högljudda, packade....(åh, gode Gud ta bort din son i piké...eftersom han tydligen inte tillhörde satan...den sistnämnde har nämligen inte gjort anspråk på honom).

Det finns bara en grej att göra...sluta låta fingrarna trumma på den här lilla leksaken och stoppa proppar i öronen och sova. Proppar till näsan vore tacknämligt också eftersom någon här inne har väderspänningar. Låt mig tipsa dig: det har varken med sol eller spännande tillvaro att göra. Snarare odören som Gud glömde och satan inte ville ha. Det kommer från ett ställe dit solen aldrig nått. Som sagt...proppar i öronen...i näsan! På med filten så man inte känner pikémannens päls och sen sova bort så mycket dom möjligt av den här 11,5h långa flygresan fort som fan dessutom...nu håller curlingpappan på att väcka sina små dödströtta gryn (kl 23.46) Skynda skynda soooova....fort fort fort!!!! Och läääänge!!!